Snart klar med relingarena och däcksbalkarna

Det närmar sig slutet för relingarna. Jag har varit ganska klantig i ärlighetens namn. Troligtvis beror det på att jag inte läst på ordentligt. Den andra anledningen är att jag byggde en sydgrönländsk kajak med raka relingar förra gången vilket är lite annorlunda.

Det visade sig att jag fick ett försmädligt litet spel mellan balkarna och relingarna. Detta berodde på att tapphålen inte hade rätta vinkeln. Troligtvis har borret glidit lite i jiggen eftersom jag inte orkade sätta fast relingen, men det gick att fixa med en fil. Tyvärr fick jag inte den där tajta passningen som vi slöjdlärare strävar efter, men enligt H. C. Pedersen kan man slå in små kilar i överkant mellan tappen och tapphålet. Detta för att få öka vilkeln på relingarna. För att minska den sätter man kilen under tappen.

Hur som helst så ska jag bara plugga ihop allt och sen kan jag äntligen ge mig på spanten...

Problem!

Igår var jag uppe på jobbet och sågade till alla tapparna på däcksbalkarna, de blev rätt ok tyckte jag i alla fall innan jag satte ihop allt. Tyvärr har jag av lättja använt undersidan som referens mot borrjiggen när jag gjorde tapphålen varpå avståndet till överkanten varierade rätt stort speciellt i fören. Detta medförde att däcksbalkarna hamnade väldigt långt ner. För att kompensera detta placerde jag tappen på nedersidan av däcksbalken isället för ovansidan som jag tänkt. Detta visade sig vara ett feltänk eftersom jag tänkt använda den östgrönländska metoden att fästa balkarna med plugg snett ner genom genom balken och sen genom relingen itället för surrningar.

Som om detta inte var nog så fick balkarna fel längd i fören, vilket fick till följd att relingarna inte riktigt gick ihop i förstäven. Det slutade med att jag fick göra ett nytt tapphål i överkant mellan balk 1 och 2. Eftersom jag har ett extra fotstöd framför det andra med tanke på att Agnes bara växer hela tiden kändes det som om det fick räcka med en balk som ersättning.

Fortsättning relingar

Det blev ett litet uppehåll men nu är jag igång igen. Jag ändrade vinkeln från 68grader till 65 grader. Därefter limmade på en kil på framänden och hyvlade till formen i bakändan av relingarena. Nu ser språnget mycket bättre ut. Dessutom har jag borrat upp hål till spant och däcksbalkar. Har man en slöjdsal till hands så blir det lite lättare mycket. Bandsåg, plan- och rikthyvel och pelarborr underlättar förstås, men tyvärr kan man aldrig lämna något framme eftersom det är lektioner varje dag.

Nu är det bara att fixa till tapparna till däcksbalkarna så kan jag snart sätta ihop relingarna och så kan jag basa spanten!

Relingar

Så var det det där med dokumentationen, jag har ju ingen kamera. Det blir lite trist att inte kunna visa vad jag gör, men nu har jag i alla fall kommit igång med relingarna. Jag har inte riktigt fått till rätt språng än så jag kommer att få laborera lite med vinkeln. Just nu använder jag 68 grader, men det blir problem med stävarna som slokar lite väl mycket när man nyper ihop dem för att få rätt form på skrovet. Förhoppningsvis löser jag det om jag ökar vinkeln och limmar på kilar på ovansidan av relingarnas ändar.

Det blir fjorton spant och åtta däcksbalkar med masik. Jag hoppar över den främre böjda balken och sätter istället dit ett extra fotstöd för Agnes som hon kan använda när hon blir längre. Däckslinorna kommer att följa förlagan men jag hoppar över harpunhållaren.

Utöver detta har jag även sågat upp ask till spanten, jag hade lite kvar som faktiskt är lokalt bärgad från en avverkning här vid Lexby gård. Jag försökte följa ådringen så gått det gick på bandsågen och även om de inte är raka nu så blir de lätta att hyvla till när de legat blöt några dar. Ribborna är sågade med liggande trä.

uppstart

Nu har jag börjat! Till att börja med så var det dax för en fullskaleritning. Fram med stickpassaren, med ritpapper på rulle från IKEA och en miniräknare.

Först gjordes en offset-tabell med minutiös precision utifrån en uppförstorad planriting i KOG, måtten multiplicerades med 0,8 för att få rätt skala och sen ritades skrovet upp på ett fyra meter långt papper. Resultatet såg klart inbjudande tilltalande ut men verkade en aning lågt. Meningen var att djupet från relingen till kölribban skulle vara 13cm, men det var snarare 11cm. Min dotter behöver knappast en extrem rollkajak som andra kajak med tanke på hennes något bristande erfarenhet(den första paddlades säkert i fem minuter). Jag insåg att något var fel och upptäckte att min ritning inte stämde med de angivna måtten. Om det beror på en bristfällig kopieringsmaskin eller om det har blivit något fel under tryckningen av boken har jag lite svårt att uttala mig om eftersom jag lånat ut min KOG till en kompis.

Efter ivrigt surfande hittade jag till min glädje en Toni Vakipartas hemsida med massor av av filer med de flesta kajakerna i KOG för båtritningsprogrammet DelftShip. Givetvis fanns inte nr.67 med men det finns massor av andra modeller för den ambitiöse. DelftShip är ett program för beräkningar av våt yta, hastighet, djupgående och vattenlinje etc. Man kan även lägga in en egen bild på en båt (eller varför inte KOG 67) och göra sina egna beräkningar. Det försökte jag en bra stund faktiskt, men det blev för avancerat för en novis som mig. Det jag främst ville åt var offset-tabellerna och möjlighetan att räkna på djupgåendet och att få till ett lämpligt trim. Sen tänkte jag ska det va så här? Ribb och duk-kajaker handlar väl om känsla och frihet.?!? Följaktligen höjde jag relingen på min fullskaleritning och satte igång med att hitta balanspunkten och masik och allt vad det nu är och så får det bli som det blir.

snart dags för start

Så har det äntligen blivit jullov och sen är det är bara jul och nyår kvar. Därefter tror jag att jag ska kunna komma igång. Jag har ju redan tjuvstartat lite med offset-tabeller men stickpassaren var kanske inte den mest tillförlitliga, så det är nog bara att göra om igen. Jag har nu införskaffat en ny stickpassare på Nautiska Kompaniet inne i stan och känner mig alltså redo om det inte hade varit för julen som ska klaras av först.

Förra gången jag byggde en ribb och duk-kajak, utgick jag från en ritning av Harvey Golden samt en bygghandbok av Christopher Cunningham. Den var väl detaljerad upplevde jag, men kommer säkert till pass den här gången också, men jag tror nog att jag bygger mer efter eget huvud den här gången. Dessutom har jag ju tillgång till en uppmätning som ger alla de uppgifter som jag kan tänkas behöva veta. Sittbrunnens storlek och höjd på masik och var masik och isserfik ska sitta för att passa min dotter under några år är dock inte helt självklart. Nu ät det nog läggdags så jag får ge mig till tåls några dagar till.

Den nya kajaken

Det är nu dags för nästa kajak och jag har snöat in på "Kayaks of Greenland", av Harvey Golden. Vill man göra en replika så är detta en god källa att ösa ur. Svårighetan är att veta vad man vill ha, men om en kajak duger åt Brian Schulz på Cape Falcon Kayak, kan den duga åt mig också. Det kommer alltså att bli hans favoritreplika-kajak som har de mått och den skrovform som jag tänkt mig ungefär. Så här ser den ut i Brians tappning, men min dotter vill dock ha den grön.






Jag är rätt såld på östgrönländska kajaker, men det är ju inte jag utan min dotter som ska ha den. Dessutom kommer den att paddlas med utriggare i alla fall, så egenskaperna är kanske inte avgörande. Men det skadar ju inte om kajaken är riktigt snygg!!