torsdag 25 mars 2010

Hur allt började




video




Det började med att min fru tyckte att jag skulle bygga en kajak. Jag var rätt tveksam till att börja med men började så småningom på Isforden, den träfärgade kajaken i filmen. Till att börja med älskade jag den men efter att ha kapsejsat på några mindre lämpliga ställen, kände jag att jag ville lära mig att rolla. Isfjorden är helt okontrollerbar om den vattnenfylls. Jag ville ha en kajak med lågvolym och skott för att minimera vattnet i sittbrunnen vid eventuell kapsejsning, dessutom kände jag att jag hade lite för dålig kontakt med skrovet. Utöver det tänkte jag att om hade en kajak till så vore det mycket lättare att hitta en paddelkompis eftersom jag då skulle ha två kajaker.

Det fick bli en Black Pearl. Efter att ha paddlat den är jag helt såld på grönlandskajaker. Jag snöade in på obskyr litteratur om grönlandskajaker och kände snart att jag var hemskt sugen på att bygga en. Jag inbillade mig i min enfald att det skulle vara lättare att göra en barnkajak eftersom det borde gå mycket fortare, men det visade sig vara mycket svårare än jag trodde eftersom den både ska vara kort och lite bredare för säkerhetens skull. Grönländarnas antropomorfiska måttsytem var därför till föga hjälp. Dessutom växer barn lite fortare än jag insett. Som tur var har jag två barn så den blåa kajaken är alldeles lagom för Gabriel. Den nya kajaken är en utmaning eftersom den byggs i skala.

måndag 22 mars 2010

Spant och sånt!

Sådär nu är relingarna klara och det känns som om det börjar likna något!



Jag har sågat upp kölribban och slagen. Sen har jag hyvlat spanten till rätt tjocklek, rullat ut min fullskaleritning och mätt ut rätt djup från relingarnas överkant till kölribbans undersida. Därefter sågade jag ut klossar som jag placerade mellan decksbalkarna och kölribban och spände fast dem med några tvingar. På den andra bilden kan man se att djupet på kölribban ökas i aktern för att få till en integrerad skädda.

När det var gjort så kunde jag göra låtsasspant av ståltråd som jag passade in mot kölribban och så var det bara att börja kapa till askribborna som jag skulle ha till spanten, men då gick larmet! Tyvärr så går det på lite för tidigt och jag hann inte städa upp heller. Securitaskillen känner igen mig nu, lite pinsamt faktiskt.

fredag 5 mars 2010

Snart klar med relingarena och däcksbalkarna

Det närmar sig slutet för relingarna. Jag har varit ganska klantig i ärlighetens namn. Troligtvis beror det på att jag inte läst på ordentligt. Den andra anledningen är att jag byggde en sydgrönländsk kajak med raka relingar förra gången vilket är lite annorlunda.


Det visade sig att jag fick ett försmädligt litet spel mellan balkarna och relingarna. Detta berodde på att tapphålen inte hade rätta vinkeln. Troligtvis har borret glidit lite i jiggen eftersom jag inte orkade sätta fast relingen, men det gick att fixa med en fil. Tyvärr fick jag inte den där tajta passningen som vi slöjdlärare strävar efter, men enligt H. C. Pedersen kan man slå in små kilar i överkant mellan tappen och tapphålet. Detta för att få öka vilkeln på relingarna. För att minska den sätter man kilen under tappen.

Hur som helst så ska jag bara plugga ihop allt och sen kan jag äntligen ge mig på spanten...