tisdag 10 augusti 2010

Lite uppdateringar

Nu är det ett tag sen sen jag publicerade nåt. Sen senast har jag sänkt masik, köpt duk av Andi, varit på semester och paddlat en del. Dessutom har jag dukat och målat kajaken grön enligt Agnes önskemål. Ärtan heter den nu och jag ska bara fixa pluggarna till däckslinorna och ordna någon form av utriggare. Sen är det dags för premiärtur som jag hoppas på blir i morgon.


Jag tänkte dock redogöra från de sista delarna av projektet och sen får jag se om bloggen dör eller om jag jag bygger en baidarka kanske, eller varför inte en liten segeljolle?








Jag åkte alltså till Andi Röder för att köpa duk och kolla in hans kajaker. Han hade också byggt en barnkajak som faktiskt var väldigt lik min till formen förutom att hans hade lite mer volym i stävarna och mindre sittbrunn. Dessutom var den grön.




Jag började med att spänna på duken på längen genom att sy först en ficka i ena änden och sen sy en ficka till i andra änden av tyget, fast ca 10-15 cm kortare än kajaken. Sen drar man tills det blöder eller alternativt tills man lyckas få dit fickan över stäven.



Därefter är det dags att spänna duken på andra hållet. Det görs genom att man syr sicksack med en kanske 10 cm stor öppning. Sen efterdrar man lite då och då en dag eller två. Den här duken var betydligt smidigare att hantera än den jag använde förra gången, men det kostar fingertoppar i alla fall.



Först är det lasksöm, typ sån som man gör på dagis, fast riktigt tajt och helst rakt om det är det är det man eftersträvar. Tyvärr är det inte fullt lika lättsydd duk som på dagis.



Sen är det dags för fållen och den "osynliga" fållsömmen. Som slöjdlärare blir man lätt lite petig men efter ett tag ökar oftast stygnlängden. Det tog dock några dar innan sömmandet var avklarat.


Tyvärr hade jag inte lyckats så väl med sittbrunnsargen, den första blev för liten, den andra här på bilden sprack. Jag trodde inte att det skulle behövas någon isolering av röret när jag basade spanten och sargen. Det var dumt av mig!! Men de bästa lärdomarna är dyrköpta har jag hört. Jag rullade in mitt mässingsrör med ett liggunderlag och sen var det inga problem alls. Tyvärr var det inte den bästa ribban eftersom det var den sista jag hade uppsågad. Sargen blev därför lite för vek och höll inte riktigt formen när jag sydde på den.








Först spänner man fast sargen med ett spännband,


sen skär man hål i duken,




Man tar fram sin lilla lädernål och falska sentråd och så syr man fast sargen i duken. Givetvis lyckades jag med konststycket att snåla med sentråden så att jag fick skarva. Tyvärr mer regel än undantag.



Så här blev kajeken omålad.



Och så här efteratt ha målat den grön, varpå att jag och Agnes bestämde att den fick heta Ärtan.



Här är slutresultatet med däckslinor och sliders. Notera det lilla spännbandet på akterdäck. Det är till för att sätta fast stödhjulen.



Jag har hållit mig till originalförlagan med däckslinorna, men jag utelämnade harpunhållaren och fästena för gevärsfodral på främre fördäck. Utöver detta så har jag två sliders bakom sittbrunnen mot originalets enda, dessutom har jag lagt till öglorna för utriggare på akterdäck.
Utöver detta har jag struntat i de utanpå liggande stävribborna och stävknopparna. Om jag orkar någon gång så kanske jag sätter på dem också, mer för at det är snyggt än nödvändigt efersom kajaken kommer att användas rätt begränsat trots allt. Och nu har jag faktiskt inte några större möjligheter att ändra på så mycket och känner att jag är färdig.
Jag önskar att kajaken passade mig för den blev grym!


Nu har Ärtan sällat sig till resten av familjen. Agnes har döpt dem från höger till vänster, till Pärtan, Smärtan och så då Ärtan då. Den lilla blåa har Gabriel döpt till "Blåa Döden" ett i sammanhanget lite ovanligt namn med inspiration från "Hur du tränar din drake - av Hicke Hiskelig Halvulk III; tolkad från fornnordiskan" av Cressida Cowell, en lysande barnbok som filmen Draktränaren är baserad på.

Rekomendreras.